Smygstart och bröstchock!

Nu har de där jävla (ja jag får svära på min egen blogg när jag är pisst) kristallerna fått mig att ligga stilla alldeles för länge igen. Idag smygstartade jag igång igen. Undra hur många gånger man kan starta utan att man ska ses som en total nolla?

Utgångsläget. Kan i alla fall inte bli mindre bulor, vilket är en tröst i sig.

Hur som, det blev 30 minuter core och en timma på bandet med högsta lutningen. Farten kan man önska mer av men jag började på 7, gick ner till 6 efter en stund och sen gick jag på 5 resten av timmen. Det är bara att inse att jag inte är där jag var när jag slutade sist.

Ni vet alla de där filmerna där folk åker av banden av olika anledningar, att man inte springer snabbt nog, snubblar eller av annan orsak trillar höll på att hända killen bredvid mig idag. Han har nog aldrig sett en tjej med stora bröst förut....Haha vad jag garvade inombords.

Svettig men nöjd. (man får lägga upp mindre smickrande bilder när man tränat)

     Nu väntar i alla fall en smarrig kycklingfilé på mig i köket.. Mumma!

Ett litet steg för mänskligheten....

.....Ett jätteplask för mig!

Jag var ett riktigt öronbarn när jag var liten. Trumhinnan fungerade inte som den skulle och jag fick genomgå ca 20 operationer med rör in och ut för att få dom att fungera som dom skulle.

(Detta medförde också att jag inte hörde något på flera månader, inte lärde mig tala ordentligt och att balansen inte var som den skulle. Mamma sökte läkarhjälp när jag satt rätt upp och ner på en stol och hipp som happ bara välte omkull. )

Men det betydde även att jag absolut inte fick få in vatten i öronen och med det vågade jag inte bada som andra barn gjorde. Frågade mamma idag hur gammal jag var när jag lärde mig "simma", eller i alla fall inte sjunka som en sten. Jag var 10 år, jag vet inte vad som är normalt.

MEN. Idag 20 år senare var första gången någonsin jag simmade i nästan 30 minuter utan att ge upp, jag har alltid intalat mig själv att jag inte kan simma så bra och gett upp ganska snart, antagligen när jag kände mig lite trött. Känns grymt skönt att ha kommit över den mentala spärren, nu finns det inga hinder för att fortsätta simma. Man blir aldrig för gammal för att lära. :)

Platsen för mitt genombrott! :)

Delmål

Jag har funderat länge på det här med delmål. När man först börjar träna och börjar med sitt "nya" liv tänker man... "Åh när jag gått ner mina första fem kilo så ska jag unna mig en stooooor feet pizza med extra ALLT. Men så blir det inte. När man har kommit igång och man har börjat äta rätt så försvinner suget på sådant helt.


Så vad ska jag ha som delmål då? Det jag funderar på/vill ha är:

• Träningskläder från Better Bodies (Dom är ju så snygga)

• Massage
• Träningskläder .punkt.
• Flera av dessa paket (http://www.gymgrossisten.com/1/sv/artiklar/kosttillskott/fardiga-paket/index.html)

Har ni några fler tips på vad jag kan ha som delmål? Alla förslag är välkomna!

Knak, kolhydrater & fler oskulder.

Denna veckan har varit döden för min träning. För några veckor sedan halkade jag på snön utanför porten hemma hos oss. Jag kände ingenting och jag kommer ihåg att jag tänkte "gud vad skönt att jag inte sträckte något eller skadade mig" Ca två veckor gick och något började gro i ena sidan av ryggen.

Efter kanske tre veckor till gick det inte att förneka längre. Det hade helt klart blivit en sträckning och på det hade jag tränat på som vanligt. Tilläggas bör att jag allmänt har svag ländrygg/svank och belastning på den delen kanske inte var det smartaste. Så denna veckan har det bara blivit ett pass med vattengymnastik

Jag bokade in ett möte med en tjej på gymmet som är osteopat/massör, så i fredags tog jag ännu en oskuld. Jag hade innan dess aldrig varit på massage eller någon sådan slags behandling innan.  Hon var superduktig och hon fick bort en låsning jag haft i skulderbladet i flera år, sträckningen känns fortfarande lite men det släpper nog efter hand, jag har ju misshandlat den ett tag så det är inte mer än rätt att den misshandlar mig en stund.

Hon jobbar på mitt gym så det är inte mer än naturligt att jag bokar henne. Men shit vad bra hon är. (NEJ det är inte ett sponsrat inlägg på något sätt)

Det här med kolhydraterna då. Jo, jag hade planerat i säkert 10-11 dagar att på lördag, då jäklar ska jag äta chips och dipp som jag gjorde förr! Vi åkte till affären och köpte tre sorters chips plus ostbågar och 4 olika dipper. Hade jag varit samma person som jag var innan jag träffade A (då jag åt en påse + en dip säkert 2-3 gånger i veckan) så hade det garanterat varit slut i skålarna. 

Men nu.... Det var inte ens gott, chips och lökdipp som jag ätit sen barnsben och kopplat stenhårt till helgmys var inte ens värt tiden det tar att blanda pulvret. Nu finns det massor med chips kvar i skåpet men får jag bestämma så åker det i sopen i morgon. 

Nu känns det som jag kan börja att våga belasta ryggen igen och träna som jag vill göra. Då kommer denna blogg bli vad det är tänkt. En peppblogg för mig själv och vem vet.... kanske för dig med! 

Gravid!?!

Nu undrar säkert vissa av er vart ni ska skicka nallarna och begagnade bebiskläder, och de jag umgicks med i helgen tycker säkert att jag är en av de mest oansvariga blivande morsorna ever som drack alkohol.... Med barn i magen!!!

Men lugn, bara lugn... Ja jag ser gravid ut för tillfället, men det kan jag tacka pastan jag åt till middag för. Jag är så sjukt svullen! Det är nästan en bedrift att gå från 0 till 7 mån gravid på 15 minuter, men pastan kan den, ja oj vad den kan... Den kan verkligen få mig att totalt vantrivas med min kropp och den känslan är faktiskt inte värd det, hur gott det än må vara med pasta.

P.s. Jag känner verkligen ingenting från vattengympan i går, trist. Jag som älskar att ha träningsvärk. Jag får helt enkelt ta i mer på nästa pass. D.s.

Ännu en oskuld tagen...

.... Nej snuskpellar, inte en sådan oskuld. Inte vara så enkelspåriga nu :)

Jag har idag för första gången någonsin testat på vattengympa. Det var inte överdrivet jobbigt överlag dock måste jag erkänna att det känns i armarna, det var väl den övning som jag kände tog mest. Men jag ska låta det vara osagt tills i morgon då kroppen får säga sitt helt enkelt.

Nu har jag precis avnjutit en väldigt kulinarisk måltid i form av en halv burk keso. Köpte en grillad kyckling också men jag tyckte den smakade lite surt så jag vågar helt enkelt inte äta den.

Har bäddat rent i sängen nu när jag kom hem också så snart kommer jag vara nytränad, nyduschad och nedkrupen i en nybäddad säng. Den trion är helt klart svårslagen. :)

Ett erkännande.

I slutet av detta inlägget kommer det komma ett "erkännande" angående ett val som jag gjort i mitt arbetsliv... Men det är då.

i går, (fredags) hade jag pass med bästaste ( ja jag vet att det inte är ett riktigt ord) PT - Malin Kirjonen. Det är så skönt att ha kört så länge som ihop med någon som jag gjort med henne. Jag kan vara totalt ärlig och rak med hur jag mår och då anpassar hon passen utefter det.

Igår var en sådan dag. Med 6 timmars sömn på två dygn, yrsel och ett sjukt illamende hade jag utan henne gått hem utan någon som helst träning, nu fick jag ett skönt pass trots att jag var så totalt osugen (i Norrland är det ett ord) ;)

Nu till "erkännandet". Många av er som läser vet redan att jag har bytt jobb. Vad ni kanske inte vet är att beslutet till 70% är taget utifrån att det ligger närmare gymmet.

Jag är taggad till månen och tillbaka och att byta jobb för att komma närmare gymmet kanske är bevis på det.

Hörs nästa vecka (om inte imorgon, söndag) när nästa träningsvecka drar igång. :-)

Puss & crunch